Resurser
Vi håller på att forma en ny värld under ett eget begrepp. Likt planetens form av en cirkel, likt ekosystemet och kretsloppet, som en del av en helhet och utifrån begränsade resurser, cirkularitet!
Sopor som vi tidigare har eldat upp har börjat få ett värde och begreppet sopor känns förlegat. Avfall för hantering och sortering är kanske en aningens bättre uttryck. Eller ett mer överlägset ord – resurs – som känns helt rätt och väldigt spännande!
Om vi snabbt ska kunna lägga ordet sopor till historian så ska vi tänka värdekedja. Mitt och ditt avfall har ett värde i värdecirkeln. Någon annan behöver det vi slänger och använder vårt avfall till något annat – av värde. Förstår vi det och hanterar, sorterar och tar hand om resurserna (avfallet) är cirkeln sluten!
Nu bjuder vi på kunskap och massor med tips!
De älskar våra sopor!
Tekniska verken är ett kommunägt företag som bland annat sköter avfall och återvinning och därmed hantering av hushållsavfall från medborgare och verksamheter i Linköpings kommun. Tekniska verkens vision är att bygga världens mest resurseffektiva region och det ligger till grund för deras verksamhet. Målet är att hushållen ska generera så lite avfall som möjligt. Vi ringde upp Johan Borg, avdelningschef för hushållsavfall på Tekniska verken som förklarar hur de ser på avfallet med utgångspunkt från ”avfallstrappan”, som bygger på en hierarki som styr hur avfallet inom EU ska hanteras;
Avfallstrappan
- Minimera – förhindra att avfall skapas, så kallad avfallsminimering.
- Återanvända – lämna saker till secondhand eller ge bort dem.
- Materialåtervinna – genom insamling av bland annat förpackningar och tidningar, men även vid kompostering eller rötning av matavfall och trädgårdsavfall.
- Energiåtervinna – när det inte går att återvinna eller materialåtervinna ska energin i avfallet utvinnas genom förbränning.
- Deponera – när alla andra möjligheter är uttömda så återstår endast att deponera resterna. Det finns olika deponier beroende på farlighet.
Därför spelar du roll!
Johan fortsätter och förklarar hur vi ska tänka;
– I en cirkulär värld kommer allt tillbaka till oss i ett slags oändligt kretslopp – både det bra och det dåliga och vår resursförbrukning är inte hållbar i en framtid. Vi har idag avfall som vi inte vet hur vi ska hantera – än. Här gäller det att ta till vara på det som redan har kommit in i cirkeln och som egentligen inte ska vara där, att vi använder det som fortfarande är användbart så långt som det är möjligt. Ska hela systemet med återvinning fungera är det jätteviktigt att hushållen sorterar som en del av helheten, och det regleras till och med i lag.
Hushållen har skyldighet att följa reglerna
”Hushållen, det vill säga alla invånare, har skyldighet att sortera ut returpapper, förpackningar, elavfall, batterier och grovsopor och lämna detta avfall till de insamlingssystem som finns. Det hushållsavfall som inte lämnas till producenternas insamlingssystem ska lämnas till kommunens insamling. Man får alltså inte utan tillstånd själv ta hand som sina sopor, med undantag för trädgårdsavfall. Hushållen har skyldighet att följa reglerna för avfallshanteringen i kommunen. Det gäller alla, oavsett om man bor i villa eller flerbostadshus.”(Sopor.nu)
Det ska vara enkelt att göra rätt!
Johan tipsar;
– Det finns en bra webbsida som heter sopor.nu. Här finns vägledning, tips, intressant fakta och förklaring på vem som gör vad och vilka regler och lagar som finns. Har man frågor om sopor eller hantering av sopor, ska du vända dig till din kommun eftersom det finns lokala föreskrifter hur du ska sortera där du bor.
– Hos oss kan du till exempel gå in på vår hemsida och enkelt ställa frågor i chatten eller komma med förbättringsförslag. Vi har också en digital sorteringsguide på hemsidan som du kan använda. Att bidra till värdecirkeln börjar med dig, säger Johan.
Vad gäller för producenterna?
Producenterna ansvarar för det avfall som omfattas av lagreglerade producentansvar.
Syftet med producentansvar är bland annat;
- att få produkter som förbrukar minsta möjliga mängd naturresurser
- de ska vara lätta att återvinna
- inte innehålla miljöfarliga ämnen.
Det finns särskilda producentansvar för olika sorters avfall:
batterier
bilar
däck
förpackningar
elektriskt och elektroniskt avfall
läkemedel
returpapper, tidningar och andra trycksaker
- Producenterna ska se till att det finns lämpliga insamlingssystem och har också skyldighet att informera om sortering och insamling.
- Lokal information till hushållen ansvarar kommunerna för.
- Producenterna ska se till att avfallet återanvänds, materialåtervinns, energiutvinns eller tas om hand på något annat miljömässigt godtagbart sätt. (Källa sopor.nu)
Äntligen en symbolmärkning som underlättar återvinning!
Avfall Sverige (Kommunernas bransch-organisation för avfallshantering) har utifrån ett tidigare initiativ i Danmark, arbetat fram ett gemensamt färg- och symbolsystem för avfallssortering i hela landet. Syftet är ett hållbart samhälle och att det ska vara lätt att göra rätt. Systemet togs fram i samarbete med producenter, kommuner och privatpersoner och blev tillgängligt from 1 juli 2020. Inom några år hoppas man på att hela Sverige har uppdaterat och bytt ut alla skyltar och symboler där målet är att hela Norden på sikt ansluter sig till systemet. Allt ska vara tydligt för alla i alla situationer och återvinning ska vara en naturlig del av den cirkulära ekonomin. Som ett led i detta satsar man därmed allt mer på den fastighetsnära insamlingen. Se filmen om symbolmärkningen nedan!
Hur ser vår soppåse ut idag (restavfallspåse)?
– Vi slänger (2019) ca 467 kg/person och år av totalt 4,8 miljoner ton avfall i Sverige, fortsätter Johan. Och i dag ser vår soppåse ut ungefär så här;
- 1/3 av påsen hör hemma där. (BRA!)
- 1/3 är matavfall (!)
- 1/3 är förpackningar och tidningar (!)
Här behöver vi bli bättre. Redan under din diskbänk kan du börja göra skillnad då mycket av vårt avfall går att användas som material, som kompostjord och näring eller som energi – istället för att brännas upp. Här finns också pengar att tjäna! Tips för minskat matsvinn hittar du här Livsmedelsverket.se
Avfall Sverige har antagit ett nytt mål – 25/25målet, där den totala mängden mat- och restavfall ska minska med 25 procent per person, jämfört med 2015 – fram till 2025. Syftet med målet är att öka takten för att klättra uppåt i avfallshierarkin (Se avfalltrappan bild ovan).
Johan fortsätter;
– Det är inte bara hushållen som behöver bli bättre på sortering och minskat avfall. Vi har gigantiska 35,2 miljoner ton (2018) avfall per år som genereras från verksamheter i Sverige. Verksamheter ansvarar själva för omhändertagandet av det avfall som inte är hushållsavfall.
Det viktiga är att förstå att allt har ett sammanhang och att alla är en viktig länk i cirkeln och faktiskt en del av de globala målen.
Det vi inte sorterar eldas upp. Vad händer med askan?
– Det vi inte sorterar bort eldas upp och det mesta blir till vattenånga och koldioxid. Kvar blir dock askan som delas upp i huvudsak två kategorier; ”bottenaska” som ligger i botten och ”flygaskan” som stiger upp i skorstenen med röken. För varje ton avfall som förbränns genereras 25–40 kilo flygaska. Flygaska är så kallat farligt avfall och innehåller ex. arsenik och bly men också salter, zink och kalcium. Idag transporteras Sveriges flygaska till Norge och en anläggning på Langöya, en ö i Oslofjorden.
Notering: På Langöya har man deponerat flygaska i en före detta kalkgruva sen 1993 men den beräknas att bli full någon gång efter 2020. Nu måste man hitta andra ställen att deponera askan på.
Parallellt med det pågår en febril aktivitet med att ta fram metoder för att istället för förvaring utvinna metaller och salter ur askan som kan användas som en resurs! Här finns det både en vinst för miljön och pengar att tjäna.
Vad har vi för framtidsutmaningar gällande vårt avfall?
– Det är flera utmaningar, till exempel att få rätt sak på rätt plats som avfall, så vi kan knyta det cirkulära flödet på alla produkter, fortsätter Johan. Vi måste också ändra konsumtionsmönster där ett exempel är delningsekonomi, alla behöver kanske inte ha varsin skruvdragare hemma…Det är också att synliggöra det så kallade osynliga avtrycket. (se nedan)
Ser vi utifrån det stora perspektivet är det också att avfall och avfallshantering måste få plats och som en naturlig del av staden. Då är vi inne på hur man planerar förtätning och expansion av städer, var och hur avfall hanteras och på sikt som en del i en sluten värdecirkel.
Kolla in avfallstrenden här!
Det osynliga avfallet…
Enligt Avfall Sveriges rapport ”Svensk Avfallshantering 2019” tar man bland annat upp avfallet som uppstår i produktionsledet och som konsumenten inte ser:
”Det avfallet utgör ofta betydligt större mängd än själva produkten när den blir avfall. Exempelvis genererar en mobiltelefon, som väger cirka 200 gram, 86 kilo avfall i produktionsledet. Att även förebygga avfall i produktionsledet ger betydande miljövinster.”
Ändra konsumtionsmönster – vänd dig till en Miljönär!
Avfall Sverige har också tagit fram märkningen Miljönär som används av kommunerna för att inspirera till en hållbar konsumtion. Märkningen syftar till att uppmärksamma verksamheter som gör det möjligt för allmänheten att laga, låna eller återanvända – eller att på annat sätt minska avfallet. På webbplatsen miljönär.se finns en karta med alla de märkta verksamheterna i landet och en rad tips på hur avfallsmängderna kan minskas.
En möjlighet för näringsidkare. Vem kan få märkningen?
Alla verksamheter, företag, organisationer och andra vars huvudverksamhet är att få allmänheten att laga, låna och återanvända kan tilldelas märkningen. Det kan vara till exempel second hand- och vintage-butiker, skomakare, cykelreparatörer, cykelpooler, kretsloppsparker med flera.
Hur går jag tillväga för att få märkningen?
Det är kommunerna som sköter märkningen. Kontakta din kommun eller det kommunala avfallsbolaget så hjälper de dig.