Stora utmaningar när det gäller jordbruket, matförsörjningen och klimatet
Vår planet Jorden har en begränsad yta och begränsat med resurser. I ett sofistikerat ekosystem spelar allt roll och fungerar i balans med varje mikroskopiskt litet liv till stora levande i jorden, i vattnet och i luften. I harmoni och samklang, sen miljoner år tillbaka har livet på jorden dansat och utvecklats. Massutrotningar och massutdöenden har skett och planeten har skakats om ordentligt under dramatiska förhållanden men succesivt återhämtat sig. Nya förutsättningar har skapat utrymme för nya former av liv. Planeten har tagit ny fart och dansat vidare.
Forskare har definierat 5 – 20 massutdöenden under jordens historia ( Läs mer forskning och framtid) varav fem av dem har haft avgörande betydelse för planetens utveckling och olika former av liv. Nu pratar forskarna om den sjätte massutdöden, den de menar pågår just nu… (”Vi är på väg mot ett sjätte massutdöende” | SVT Nyheter)
Den sjätte massutdöden
Den sjätte massutdöden handlar om oss – människan och vår påverkan på jorden. Vi är på god väg att förstöra förutsättningarna för människligt liv. En sak är säker, planeten kommer inte att försvinna men vi kommer inte ha möjlighet att överleva. Vi bör lyssna på de varningar som vi får till oss, inte bara från forskare och andra visa och vältaliga människor av betydelse, utan vad planeten försöker säga till var och en av oss, vad som håller på att hända och fundera på varför det händer. Om människan som en intelligent varelse kan se, lära och förstå och till och med ta lärdom av det som redan skett, inte vill anta utmaningen vad gäller en nödvändig omställning och inse att vägvalet just nu är fel, då ligger vi väldigt risigt till.
Vi vet att vi inte kan förhindra det vi upplever just nu. Det är en konsekvens av människans aktivitet som ligger inbäddat i klimatet sen lång tid tillbaka – ex. extremväder. Men vi kan påverka framtiden om vi tar varningarna på allvar men det börjar bli bråttom!
Vattnet och jordbruket – behovet av mat nu och i framtiden
Jordens ekosystem fungerar med människan inkluderat om vi lär oss att förstå förutsättningarna och spelreglerna. Vårt vatten är en given beståndsdel för allt liv på jorden och dess puls och rörelse i ekosystemet är avgörande. För att tydliggöra så lånar vi vattnet från planetens kretslopp och det tillförs inget nytt vatten. Med vatten kan vi bruka jorden och säkra livsmedelsförsörjningen. Med vördnad och respekt kan vi förvalta och utveckla jorden i balans med ekosystemet för att säkerställa god skörd och kommande generationers möjligheter till matproduktion. Men det är mycket som tyder på att det råder obalans nu. Precis som människokroppen kan få flerorgansvikt så verkar jorden ha ett fortskridande sjukdomstillstånd där orsakerna är flera.
Det tunga agrokemiska jordbruket* har försämrat odlingsjordens struktur radikalt så att dess förmåga att ta upp och lagra vatten eller behålla vattnet, har på ett allvarligt sätt försvagats. Än mindre dess möjlighet att filtrera vattnet så det fyller på grundvattnet som är största källan till vårt dricksvatten. Istället har det konventionella jordbruket lätt till stora läckage av näringsämnen till omgivande vattensystem och hav. Utsläpp som äventyrar dessa akvatiska system, inte minst fisket i Östersjön.
Grantham Centre for Sustainable Futures publicerades 2015 en vetenskaplig rapport visar att vi med konventionell odlingsteknik under 40 år fasat ut 33,3 % av planetens odlingsbara jordbruksmark! Odlingsjordens ekosystemtjänster har försämrats drastiskt eller håller på att försvinna helt.
*Det agrokemiska jordbruket bygger på tillförseln av handelsgödsel i mineralform som produceras i gruvor och med den stora utsläpp i Haber Bosch fixering av luftkväve. För att strategin ska bli möjlig krävs även stora insatser med bekämpningsmedel som än mer slår mot de livsviktiga ekosystemtjänsterna.
”Det har gått så långt att det inte finns mycket ny mark som kan odlas upp, i alla fall inte utan allvarliga miljöskador. Dessutom krymper den mark som redan finns, på grund av erosion och torrare klimat (Jordbruksverket)”.
Även svenska jordar har en försämrad förmåga att ta emot och lagra vatten där 2018 års torka var förödande.
I vissa delar av USA har vattnet redan försvunnit på gårdar och marken har blivit värdelös. Grundvattennivån har sjunkit rejält och utan vatten och brukbar mark går hela samhällen under på sikt. Under 2014–2015 upplevde stora delar av Brasilien den värsta torkan på 80 år. São Paulos 22 miljoner invånare fick känna på effekterna av när de s.k. luftburna floderna (vattnets puls och flöden) stannade av och folket fick ont om vatten. Torkan slog till med full kraft och en ransoneringsåtgärd blev nödvändig. Åtgärden blev avstängt vatten under flera timmar varje dag, i väntan på ”bättre tider”. Den livsavgörande frågan som invånarna då ställde sig var; Vad ska vi göra i en framtid om det inte ens finns dricksvatten?
(Se gärna filmen ”H2O – Nyckeln till allt liv” Vetenskapens Värld. Kan ses tom fre 9 juli)
Den 9 juni 2018 presenterade SVT åtta världsstäder med akut långsiktig vattenbrist; Länk här.
Obrukbar odlingsjord – ”död” jord. SE FILMEN!
Problemet med den agrokemiska strategin är att den genererar hög avkastning men med lågt näringsinnehåll och brist på livsnödvändiga enzymer, spårämnen och bioaktiva ämnen. Salterna i handelsgödningen och bruket av bekämpningsmedel motverkar de fundamentala och livsviktiga ekosystemtjänsterna.
Det här klippet visualiserar tydligt vad vi pratar om. Ett klipp som borde ses av alla jordbrukare och trädgårdsodlare, och alla som tar del av den mat vi odlar på jordklotet. Du kan till och med stänga av ljudet och med blotta ögat ändå förstå sammanhanget och konsekvenserna. Den stora och avgörande skillnaden mellan bra och dålig jord.
Kalla Fakta
Om vi nu lägger till en ökad befolkningsmängd och några fakta om förutsättningarna så inser vi snabbt att det här bara kan gå åt ett håll…
! Om utvecklingen fortsätter måste jordbruket på planeten producera 50% mer än vad den gör idag. (Jordbruksverket)
! Fortsätter vi att behandla jorden som vi gör måste vi konvertera ca 70% av jordens yta till jordbruksmark (idag 40%) prof. (John Crawford vid Rothamsted Reserach.)
! Om vi gör som vi alltid har gjort kommer jordar i jordbruksproduktionen att ge ca 30% mindre skörd än vad den annars skulle göra 2050.
! För varje grads uppvärmning beräknas svinnet i jordbruket orsakat av skadeinsekter, öka med 10-25%.
! Vattnet håller på att ta slut i 20 av världens 37 största grundvattenreserver!*– 6 aug 2019 The New York Times
! Vattnets rörelser på jorden håller på att förändras…
Vi är på väg att förstöra förutsättningarna för vår egen överlevnad.
* ”Redan idag är 40 procent av den globala livsmedelsförsörjningen beroende av grundvatten. Om tillgången till grundvatten halveras kommer minst 6 procent av jordbruksproduktionen försvinna. Om grundvattnet i de mest utsatta områdena sinar helt kan 1, 8 miljarder människor stå utan tillgång till dricksvatten. Det visar forskning som tidningen National Geographic tagit del av.” Länk: Aktuell Hållbarhet
Ekvationen går inte ihop
Att vi idag har produktionssystem som bygger på systematisk användning av bekämpningsmedel för högsta möjliga avkastning, är sorgligt och självklart inte hållbart på sikt. Det agrokemiska jordbruket tömmer dessutom jorden på kol och kväve och avger det som klimatgaser. Det tömmer också jorden på vatten som avgår som vattenånga* och som också är en klimatgas, en av de värsta och som det pratas mycket sällan om. För faktum är att en fjärdedel av växthusgaserna orsakas av avskogning, jordbruk och djurhållning. (WWF)
* Utsläpp av växthusgaser
Strålningsflödena genom jordatmosfären påverkas bland annat av atmosfärens sammansättning, och denna har under en längre tid förändrats på grund av mänsklig aktivitet. De vanligaste antropogent (mänskligt) påverkade växthusgaserna är koldioxid, metan, dikväveoxid (lustgas) och ozon. Vattenångan är inte medräknad här eftersom dess halt huvudsakligen ändras som en effekt av att temperaturklimatet ändras. En liten höjning i temperaturen till följd av ökad koldioxidhalt gör att mer vattenånga kan finnas i luften, vilket i sin tur leder till ytterligare ökning av temperaturen. Det här är vad man brukar kalla en återkopplingsmekanism och det är just den här återkopplingen som gör att växthuseffekten förstärks kraftigt då halterna av övriga växthusgaser ökar. (Länk: SMHI Växthuseffekten)
Lösningen på klimatet, matförsörjningen och vattenbristen?
Regenerativt jordbruk ses av allt fler som en revolution och ett nästa steg inom jordbruket. Vi nämner Granthamrapporten igen som pekar på ett grundläggande problem: om vi fortsätter på den här vägen så spelar det ingen roll om vi elektrifierar hela transportsektorn och skapar en helt CO2-fri energiproduktion eftersom vi inte kommer att kunna producera tillräckligt med mat till planetens växande befolkning. Är det här som det regenerativa jordbruket kan spela en viktig och avgörande roll när det gäller flera av våra utmaningar?
Vi har pratat med Jan Röed, ekolog & expert på mikrobiell odlingsteknik, Stiftelsen Regenerativa Ekosystem. Jan driver projektet Carbon Capture Farm tillsammans med Charlotte Åkerlind och Kjell Hedberg. De brinner för att sprida de innovativa lösningar som redan finns och använda kunskapen i ett helhetskoncept. En av metoderna i Carbon Capture Farm är att producera en unik fermenterad växtnäring som förädlar de organiska restströmmarna i samhället till en effektiv växtnäring som passar in i det regenerativa jordbruket.
Vi behöver tänka nytt och regenerativt
Jan förklarar;
– Det finns metoder som lagrar in betydande mängder kol & kväve i jorden. Det regenerativa lantbruket* producerar grödor av betydligt högre kvalité eftersom den livsviktiga ekosystemtjänsten samverkan mellan mikroberna (mikroorganismer) och växten i rhizosfären* förstärks och förser grödan med alla makro- och mikronäringsämnen samt spårämnen som grödan har behov av. Ett exempel är den vanliga jästsvampen som vi har till brödbakning. Den producerar över 2000 bioaktiva ämnen som grödan kan ta del av i rotzonen (jästsvampen Saccharomyces cerevisiae är en naturlig jordmikrob). Grödor som produceras med regenerativa metoder där den livsviktiga bryggan mellan jorden och växten är intakt har ett bra eget försvar mot patogena arter (som orsakar sjukdomar) och behovet av besprutning med jordbrukskemikalier avtar drastiskt.
Handelsgödsel och jordbrukskemikalier däremot tömmer odlingsjorden på biomassa och humus (nedbrutna växt- och djurdelar) samtidigt som de viktiga jordmikroberna tar skada. Det ger storskaliga utsläpp av klimatgaser som lustgas, metangas och koldioxid. Den agrokemiska metoden ger fattiga jordar med en nedsatt förmåga att hålla vatten, näring och luft. Granthamrapporten visar att den konventionella strategin nått vägs ände, den samverkar inte med ekosystemet i jorden och de viktiga ekosystemtjänsterna går förlorade.
Vi behöver tänka nytt och regenerativt, inte stå och stampa i samma plogfåra som vi gjort under 80 års tid, säger Jan som vill se en förändring nu!
* Det regenerativa lantbruket vänder på de negativa klimateffekterna som jordbruk skapar, genom att återuppbygga den organiska massan i jorden. Detta gör man genom att följa vissa principer som att låta djur beta gräs och odla fleråriga växter med minimalt med jordbearbetning.
* Rhizosfär eller rotzon kallas jordskiktet närmast växters rötter som kännetecknas av hög mikrobiell aktivitet. I rhizosfären möts växt, mark och mikroorganismer och utbyte av näringsämnen sker.
Stora företag tittar framåt och kräver förändring!
Gabe Brown är en av USA:s stora förespråkare för det regenerativa lantbruket och ett bra exempel på hur vi kan lära av dem som redan gör och lyckas. Han driver idag ett större regenerativt och lönsamt lantbruk på ca 1000 ha. Gabe använder sig inte av någon växtnäring alls – han optimerar ekologin och samverkan mellan mikrolivet, grödan och djurhållningen (som är en central del i strategin). Se gärna hans föreläsning ”Farming for the future” (mars 2020) där han tydliggör och förklarar grunden till det regenerativa lantbruket i förhållande till hydrologi, ekologi, klimat och matproduktion och som dessutom leder till god folkhälsa. https://www.youtube.com/watch?v=ExXwGkJ1oGI
För visst är det skrämmande när han presenterar;
En individ idag måste konsumera;
! Två gånger så mycket kött…
! Tre gånger så mycket frukt…
! Fyra gånger så många grönsaker…
…för att få samma mängd mineraler och spårämnen i jämförelse med dessa år 1940.
Gabe ger också exempel från den senaste utvecklingen i USA där stora bolag som Kelloggs & General Mills nu kräver att underleverantörer följer det regenerativa odlingsprinciperna. Gabe rapporterar även om en ny typ av näringsmätare för vanliga konsumenter. Den ger kunden möjligheten att med sin mobil, direkt i affären skanna näringsinnehållet i maten och välja den vara som är bäst. (prototyp finns)
Föreläsningen är ca 1 tim och 40 min lång. Tror du att du inte har tid att kika på hela? Att det inte är tillräckligt intressant? Gå då fram till tid 1.14.10 …
Näringen i odlingsjorden.
Kan man få det att fungera utan djur?
Vi återgår till Jan som har en lösning:
– Vi har tagit fram en fermenterad växtnäring och biostimulant som motsvarar den helt färska komockan som fermenterats i kons mage. Faktum är att den är bättre än komockan eftersom den är helt fri från parasiter, patogener och innehåller betydligt mer energi som ger en större primingeffekt* vilket innebär större tillväxt och mer utsöndring av energirika metaboliter i rhizosfären. Återställer vi mikrolivet i jordbruksmarken innebär det större kol- och kväveinlagring!
Det är win-win för lantbrukare och klimatet! utbrister Jan.
* Primingeffekten ger en högre respiration(nedbrytning av kolföreningar) men samtidigt en högre andel långlivade kolföreningar som lagras i jorden, se här: Länk
Odlingsjorden – planetens största möjliga batteri!
Jan fortsätter;
– Odlingsjorden kan betraktas som planetens största möjliga batteri för klimatgaser. När vi laddar den med en högre levande biomassa så kommer det ge inlagring av både kol och kväve. Strategin skapar negativa utsläpp och har kraften att bygga hållbara odlingssystem samt restaurera jordar som vi tappat på grund av den agrokemiska metoden. Vi sätter organiska restprodukter i kretslopp och sluter kolcykeln. Energi, näring och kol återförs till odlingsjorden och bygger upp det mikrobiella livet. Tekniken förstärker viktiga ekosystemtjänster som jordens förmåga att hålla vatten, näring och förser grödan med viktiga bioaktiva hälsofrämjande ämnen. Det här genererar friska grödor med högt innehåll av näring och essentiella spårämnen samtidigt som metoden ger god avkastning och bättre folkhälsa.
Carbon Capture Farm producerar grödor med högt innehåll av näring och essentiella spårämnen samtidigt som metoden ger god avkastning. De har precis i dagarna klivit in i nya lokaler och levererat de första batcherna med den unika blandningen som skapar negativa utsläpp och har kraften att bidra till hållbara odlingssystem samt restaurera jordar som vi tappat på grund av den agrokemiska metoden. Den mikrobiella fermentationstekniken sätter organiska restprodukter i ett positivt kretslopp som skapar negativa utsläpp i odlingsjorden – något som biogasen aldrig kan uppnå eftersom vi eldar upp en stor del av energin.
Australien först ut med statligt program för kolinlagring!
Christine Jones*, doktor i markbiokemi, är en internationellt högt respekterad forskare med kolinlagring som ett av sina expertisområden. Det är Christine som ligger bakom att Australien är först ut med ett statligt program där lantbrukare får betalt för att lagra in kol i jordbruksjorden. Hennes forskning visar på de symbiotiska förhållandena hur växelverkan sker mellan växter och mikrober och som gör det möjligt för organiskt kväve och organiskt kol att byggas in snabbt i jorden.
Hon har också kunskap om hur växter extraherar genetiskt material från markens mikrobiom för att bekämpa skadedjur, sjukdomar samt tolerans gällande påfrestningar som frost och torka.
*Christine Jones har publicerat mer än 50 vetenskapliga artiklar om markvetenskap, inklusive sin landmärkepresentation “Quorum sensing in the earth microbiome” vid vinterkonferensen No-Till-on-the-Plains i Wichita, Kansas (USA). Hon har en stor erfarenhet av att arbeta med innovativa markägare för att genomföra regenerativa markförvaltningsmetoder. Christine är medlem i Arizona State Universitys “Carbon Nation Team” och sitter i rådgivande styrelsen för “The Carbon Underground.
Har vi råd att vänta längre?
Enligt många experter är det bråttom med omställningen. Vi kommer få allt fler obehagliga påminnelser om hur jorden mår. Allt för många indikatorer pekar på rött.
Det är vi som måste börja med förändringen och det är vår skyldighet att bryta den destruktiva utvecklingen för att ge kommande generationer möjligheter att leva på jorden. För allt liv på jorden.