– Vi behöver en tydlig och stark målbild för att orka göra insatser för miljön och klimatet. Finns det en stark motivation så klarar vi oss över tröskeln och orkar stå emot den mänskliga lusten att alltid göra det som känns lättast för stunden. Men sedan måste de insatser som krävs av oss konkretiseras, ner på individnivå, menar Fredrik Gunnarsson på Psykologpartners.
De flesta förstår att vi måste skapa en förändring inför framtiden och varför. Många har också viljan att bidra till förändringen men vet inte vad de ska börja med eller kommer aldrig till skott. Responsen på all information vi får till oss, om de förändringar och hot vi står inför, är förhållandevis låg och reaktionerna verkar snarare utebli än öka.
Vi kontaktade Psykologpartners och ställde frågan;
Varför är det så?
– Att bryta ett mönster, förändra ett beteende eller påbörja något nytt, är något vi ständigt återkommer till under livet, säger Fredrik Gunnarsson, Leg. Psykolog och teamchef klinisk psykologi Östergötland och fortsätter;
– Vi upplever också olika, hur svårt eller lätt det är att genomföra en förändring. Oavsett om vi pratar om att sortera sopor bättre, börja träna eller sluta snusa, gå och lägga sig tidigare för att orka mer, äta sundare, energieffektivisera huset och så vidare så finns det alltid en viss tröskel man måste komma över. Tröskeln är motståndet där motivationen är avgörande för om du kommer över och vidare. Vad man redan vet är att människor är olika förändringsbenägna. Man kan utgå från att tröskeln dyker upp under resan och den kommer antingen vara lätt att forcera eller bli en svår kamp.
Kan vi få bättre fart på förändringsprocessen i en hållbar utveckling om vi tar hjälp av beteendevetenskap?
– Människan eftersträvar ständigt någon form av trygghet och kontroll vilket därför medför att vi reagerar inför förändringar. Innebär förändringen att man inte vet vad man får eller vad som förväntas, tappar vi kontrollen och känner otrygghet. Då kan man till och med välja det man känner till även om man vet att det är dåligt.
Vårt system i hjärnan som styr våra känslor är utvecklad för att hantera hot som är nära och personliga, vilket gör att vi lätt styrs av våra känslor kortsiktigt i stunden. Vi vill ofta bli av med obehaget/motståndet. Som ett exempel upplever vi beslutet ”jag springer i morgon istället” som väldigt skönt kortsiktigt och då blir beteendet att ”skjuta upp” förstärkt, det vill säga det ökar risken att vi gör samma beteende igen. Det fungerar inte långsiktigt utan leder då till dåligt samvete och kanske också ohälsa. När vi hamnar i sådana mönster, där vi kortsiktigt styrs av våra känslor, tappar vi ofta bort det långsiktiga – det som är viktigt och det som vi värderar, till exempel att ta sitt ansvar för att motverka den hotfulla klimatförändringen som står runt hörnet. Här behöver vi inse att vi inte kan styra vårt obehag/motstånd (våra känslor är autonoma, det vill säga icke viljestyrda) och i stället påminna oss om vad som är viktigt för mig att göra. Vi kan inte styra våra känslor men vi kan se till att känslorna inte får styra oss. Vi är med andra ord i grunden inte så bra på att hantera något som utvecklas under lång tid eller som berör alla. Så när det gäller att träna för vår hälsa, ta ansvar för klimatförändringar och hot som väntar i en framtid, så blir det ofta nedprioriterat och fokus blir istället att hitta en bortförklaring varför jag inte agerar idag. Det gör också att information, hur hotfull den än är, sällan biter så bra på oss. Vi är experter på att ”vifta bort” och inte låta sådan information sjunka in och tänka/känna vad det skulle innebära – det blir för jobbigt. Men det är just den jobbiga känslan vi skulle behöva våga släppa fram och lyssna på, för det är där motivation till förändring bor.
Det här verkar inte vara speciellt bra förutsättningar…
Fredrik fortsätter;
– Nej det kanske kan uppfattas så, men vi har mycket kunskap från andra former av förändringsresor och hur människor fungerar. Vi vet redan idag att man påverkas av;
- Information, förståelse och kunskap om varför förändringen behöver ske
- Hur viktigt man själv upplever att det är (”sense of ergency”)
- Involvering, hur delaktig känner jag mig
- Hur snabbt förändringen behöver ske eller ska ske (förändringar behöver ofta tid)
– Har vi inte fått den information och förståelse vi behöver så reagerar kroppen med känslor som osäkerhet, irritation, frustration och obehag. Eftersom människan ofta eftersträvar känsla av trygghet, välmående och lugn, och vi har en tendens att tro att vi alltid kan ha kontroll, (men det kan vi inte, för så fort vi tittar framåt en sekund eller dag så är den förlorad.) försöker vi ändå söka säkerhet kring något som är omöjligt – framtiden. Detta skapar bara mer obehag och oro på sikt, även om det kortsiktigt kan kännas lugnande i stunden att försöka.
Drar vi nytta av vår kunskap om hur vi fungerar som människor så kan vi förmodligen nå ut bättre och få snabbare resultat.
Vi har en enastående förmåga att inte agera i en framtid
– De flesta är idag relativt okunniga om våra hållbarhetsutmaningar och sitter med huvudet i sanden och upplever också att ”ingen lyssnar på dem”. En viktig faktor i sammanhanget är att människan föredrar bekvämlighet, eftersom det är en form av en god känsla. Vi lever i mönster som lätt blir rutiner och vanor och vi gör saker i ett slags autopilotläge.
För att komma till skott med att ta tag i morgondagens utmaningar innebär det att det krävs något.
Krav kopplas allt för ofta till att man tror att det handlar om en slags uppoffring. Fredrik fortsätter;
– Samtidigt vet man;
- om människan är delaktig i en förändring och känner möjlighet att påverka
- förstår hur/varför
- upplever vikten av förändringen som kan bli ett eget värderat beslut
så är sannolikheten att man väljer och vill gå ”rätt” väg ändå ganska stor!
Gör det lätt att fatta beslut – stark och tydlig målbild!
Så, det finns alltid en tröskel att komma över i en förändring. Det viktiga är att målbilden är så pass tydlig och stark för oss, att vi väljer att gå över tröskeln trots visst motstånd och att vi orkar hänga i! Svårigheten vi möter är kampen mellan hjärnans förmåga att styra och att inte låta våra känslostyrda handlingar ta över när vi möter tröskeln.
Känner du igen dig?
Du står med sportskorna på och har sagt till dig själv att nu ska du ta den där löprundan! Du känner ett visst motstånd eftersom det var ett ett bra tag sen sist men du har redan en bild av dig själv hur nöjd, svettig och skön du känner dig när det är gjort. Sen ser du att det har börjat dugga ute. Du tänker vad smutsigt det kommer bli…kanske förstör du dina fina löparskor…det kanske kommer ösa ner regn snart… kanske bättre att köra i morgon istället… Du kollar upp väderappen och ser att det kanske blir sol i morgon! Det” kortsiktiga” tar över och väljer det som är lättare och tar av dig skorna och struntar i det. Det får bli en annan dag. Du känner välbehag och är övertygad om att det var ett bra beslut i det här läge!
Detta trots att du vet, att om du hade valt att kliva över tröskeln och ta den där löprundan, hade känslan som infunnit sig efteråt varit helt oöverträfflig!!
När du väl landat i soffan igen infinner sig snart de negativa känslorna av att du har misslyckats: Du känner nederlag och frustration över att du inte har fullföljt det du faktiskt ville och hade ambition att göra…
Hur ska jag plocka ner det stora till mig i min ”lilla värld”
– Hållbarhetsutmaningarna måste plockas ner och bli tillgängliga att hämtas hem till individnivå för att vi ska börja agera, säger Fredrik. Det finns tre viktiga och avgörande aspekter för mig som individ inför en förändringsresa;
Begriplighet – Hanterbarhet – Meningsfullhet.
Och så har vi den viktiga målbilden. Vad är det jag ska göra och vill uppnå? Den måste vara tydlig och den måste ge en bra känsla. Får vi till det, kommer det bli lättare att komma över tröskeln!
Konststycket
– Vi väljer som sagt ofta kortsiktiga lösningar som på kort sikt ger en skön känsla.
Fundera över vad som är viktigt för dig? Vad skulle du vilja göra? Konststycket är att göra målbilden så stark att du väljer att fatta rätt beslut när du kommer fram till tröskeln! En stark och övertygande målbild gör att du orkar fortsätta att hänga i och känner motivation. Motivation att repetera och fortsätta!
Medveten om att vi sitter i en styrningsfälla i klimatdebatten
I en intervju på SVT Nyheter nyligen, pratade Per Espen Stoknes, forskare och klimatpsykolog, om
den styrningsfälla vi sitter i. ”Politikerna väntar på folkets stöd men folket väntar på politikernas beslut”.
Men om DU gör något, blir förväntningarna på politiken och industrin att de ska göra något. Det kommer leda till att vi uppnår ”en självförstärkande cirkel.”
Allt stort har alltid börjat med något litet.
Vad har Du för tankar om hållbar utveckling?
– Åtgärda droppande kranar?
– Stänga av vattnet under tandborstning?
– Göra bättre val i matbutiken?
– Konsumera mindre? (Hyra, låna, dela)
– Undvika plastprodukter?
– Bättre hälsa och välbefinnande?
– Släcka lampor i rum du inte vistas i?
– Skaffa mer kunskap så din målbild blir tydligare?