Från latrintömning till lösningar på morgondagens livsavgörande planetära hot.
”Den här världen är för skön för att gå under”, så lär han ha uttryckt sig, Ragnar Sellberg, grundare till det som senare kom att gå under namnet Ragn-Sells. Han stod på sitt kontor på Väderholmens Gård i Sollentuna och tittade ut över sjön.
Den höll på att växa igen av övergödning.
Det som en gång började med pappa Amandus Zakarias Leonard Sellberg i Stockholm som ”Sellbergs häståkeri och latrintömning” under slutet av 1800-talet, har idag kommit att bli Sveriges främsta kompetensföretag inom återvinning och miljö, Ragn-Sells. Hur är det möjligt?
Vi möter;
Miljö- och Klimatportalen/Kris och Beredskap möter upp Anders Gunnarsson, regionchef Ragn-Sells Recycling och Pär Larshans, hållbarhetschef Ragn-Sells, på kontoret i Linköping. Vad vi vet är också att Pär Larshans nyligen fått regeringens uppdrag som expert i samverkansprogrammet för näringslivets klimatomställning.
Så, vår första inledande fråga blir;
Det är samma resa men olika innovationer
Vilka framgångsnycklar använder Ragn-Sells?
– Då på 1800-talet, handlade det om latrintömning och på det sättet återföra fosfor och kväve till vår jord. Idag sprider vi slam från våra reningsverk. I morgon använder vi avancerad kemi för att återinföra fosfor, kväve och kalium. Det är samma resa men olika innovationer. Så, svar på frågan är, förmågan att se vart samhället är på väg och agera utifrån det, svarar Pär som en självklarhet.
Miljö- och Klimatportalen/Kris och Beredskap noterar: Nyckel nummer 1
Cirkulär partner
Pär fortsätter;
– Sverige behöver en resursplan inte en avfallsplan säger han med eftertryck. Ragn-Sells har drivits från starten av en innovativ ägarfamilj och resan fortsätter. Idag ligger nya satsningar på att ta återvinningsföretaget till att vara en cirkulär partner i samhället. Bara det sättet att tänka är annorlunda och särskiljer oss från hur övriga industrin pratar. Vi lever fortfarande idag på att vi har en linjär ekonomi och att vi har ett avfall.
Miljö- och Klimatportalen/Kris och Beredskap noterar: Nyckel nummer 2
– Men i morgon finns inget avfall. Det finns resurser.
Man designar saker utifrån att det finns ett tänkt kretslopp. Med det, i samma andetag, försvinner skrämmande nog vår gamla affärsmodell. Då måste vi innovera och det är det vi gör och alltid har gjort.
Miljö- och Klimatportalen/Kris och Beredskap noterar: Nyckel nummer 3
Sättet hur Ragn-Sells driver en affär, skapar stort intresse när de samverkar med sina partners och samhället i stort för att kunna ta nästa steg. Man behöver samarbeta för att man behöver varandra för att lyckas i innovationsarbetet och våra gemensamma utmaningar.
Miljö- och Klimatportalen/Kris och Beredskap noterar: Nyckel nummer 4
Exempel: Älskade stad
Hur sker då arbetet rent praktiskt?
Pär tar ett exempel om satsningen ”Älskade stad”;
– Älskade stad är ett samlastningsprojekt där Bring låter vår personal sköta det som kallas ”last mile”. Logistikföretag har under lång tid haft svårt i samverkan med varandra att få ekonomin att gå ihop.
Men nu när vi som återvinningsföretag kommer in blir det helt plötsligt ekonomiskt försvarbart. I vårt fall tar Bring sina paket till en cityhall där vi sedan tar över. Samtidigt brandar vi om oss till ”Älskade Stad”. Kunden möter här endast en person under namn ”Älskade stad” som både levererar paketet och tar tillbaka avfallet i en och samma leverans. Fossilfritt. Intressant är också att det här kräver inga ekonomiska stöd från samhället utan är en fungerande affärsmodell. Nu finns konceptet i två städer i Sverige, två i Norge och fler är på gång…
Det viktigaste är inte vad som görs under varumärket
– Det här spinner på vad vi kommer att behöva och hur vi kommer att behöva tänka när det gäller framtiden, fortsätter Pär. Vi kommer behöva helt andra saker som får allt att snurra runt. Det är ju vår skräck om vi inte har avfall – för det är ju det Ragn-Sells ”är” idag. Här är Älskade Stad Ragn-Sells sätt att i samverkan med andra möta samhällets behov med nya lösningar. Vi ser här ett problem i samhället där kan bidra med en lösning och det blir en affär där samverkan är lösningen. Vi suger åt oss material som är värdefullt för oss och inte för andra. Det viktiga blir inte vad som sker i vårt varumärke utan vad vi faktiskt gör och åstadkommer.
Miljö- och Klimatportalen/Kris och Beredskap noterar: Nyckel nummer 5
– Vi tror att det är centralt att dela kunskap för andra att använda, särskilt när vi har en lösning som vi ser att samhället eller marknaden behöver. Då är det mer sannolikt att vår samarbetspartner kommer prata om oss istället för att vi själva behöver ”prata”. Ett exempel är vår innovation att utvinna kväve ur avfallsvatten på ett helt nytt sätt. Vetenskapsradion var den som först berättade om vår unika innovation och intervjuade reningsverken i Sveriges intresseorganisation – vi var inte intervjuade alls men alla pratade om oss.
Ett annat snabbt exempel var när BBC sänder ett kort inslag om Älskade Stad. Efter det hörde tv-kanalen i Tyskland av sig – Deutsche Welle – och vill göra tv.
Det sprider sig när andra pratar om oss.
När vi får andra att prata om det vi gör – då har vi lyckats.
Miljö- och Klimatportalen/Kris och Beredskap noterar: Nyckel nummer 6
Livsnödvändig kvävereduktion
Pär fortsätter:
– Vi har länge arbetat med våra reningsverk. Ett stort klimatproblem är kvävet och reningsverkens utmaningar med kvävereduktionen. Idag använder man biologiska processer för att plocka bort kvävet ut ur vattnet (stora reningsbassänger) och som kräver mycket energi. Här är anledningarna till att man är angelägen om att få bort kvävet, flera och tunga;
- Klimatavtrycket med dagens sätt att producera kvävegödsel i form av CO2.
- Enligt rapport från Världsbanken den 20 augusti 2019 kommer 150 miljoner barn världen över att drabbas av dvärgväxt och reverserade hjärnor på grund av kvävet de får i sig via vattnet som de dricker.
- Orsakar övergödning när det kommer ut i vattendrag/havet.
- Kostnaderna. Bassänger med biologisk rening är idag den enskilt största kostnaden som reningsverken har. Det drar mycket energi eftersom det också vid kallare perioder måste värmas upp för att processerna inte ska stanna av.
- Vid reningen avsöndras lustgas som går ut i atmosfären och som är 300 gånger starkare är koldioxid.
Revolutionerande lösning på problemet
Ragn-Sells har här tagit fram en kemisk process där man fångar kvävet innan det går in i bassängerna.
Om kvävereduktionen idag ligger på ca 50% så genererar den kemiska processen en effektivitet på ca 90% och detta till en väldigt mycket mindre kostnad.
Ragn-Sells beräkningar på EU-bas visar på, att processen kan spara upp till ca 11 miljarder kronor och då har de också själva en liten vinst över! Det här är ett typexempel på innovation där det dessutom har potential att bidra till att lösa två (fosfor, kväve) av de nio planetära gränserna. (Framtagna av Stockholms universitet och professor Johan Rockström)
Kan IKEA bli klimatpositiva 2030 – då har vi en lätt match!
Ragn-Sells ligger långt fram på utvecklingsresan och utmaningen ligger i att få med sig den egna organisationen. Det får inte gå för fort. Medarbetarna måste vara med. Koncernledningen beslutade i november 2019 att Ragn-Sells ska sträva efter att vara klimatpositiva 2030. Dvs att nettobidraget ska vara negativt, de ska suga upp mer koldioxid än de släpper ut.
Pär berättar om planen;
– Vi har antagit en plan för att ta fram en roadmap under 2020 hur vi ska genomföra förflyttningen. Här ska alla i organisationen få tycka till. Alla medarbetare måste tro på resan och vara med på att skapa den. Förutom att vi kommer jobba mycket internt med frågan så måste vi vara tydliga med vad vi behöver av samhället för att bli klimatpositiva, vi måste få till en cirkulär lagstiftning. Ett jättejobb helt enkelt. Men kan IKEA bli klimatpositiva 2030 – då har vi en lättare match! Jag beundrar IKEA:s mod och de förtjänar allt stöd.
Miljö- och Klimatportalen/Kris och Beredskap noterar: Nyckel nummer 7
Ledarnas viktiga egenskaper
Anders fyller snabbt på;
– Ska förändringsarbetet fungera behöver vi ledare också bli bättre på att samarbeta sinsemellan och i samarbete med samhället. Vår viktiga uppgift är sedan att kommunicera internt och se till att alla i företaget är med på båten. Det är inte vi ledare som gör arbetet utan våra medarbetare. Vi skalar ner det stora till något greppbart och till det de står närmast i verksamheten. Jag måste säga att under mina sju år så har det senaste året varit ett av de häftigaste som jag varit med om!
Miljö- och Klimatportalen/Kris och Beredskap noterar: Nyckel nummer 8
Ett långsiktigt varumärkesarbete
Men för många med mig är ni fortfarande en logga på en sopbil?
– Ja, säger Anders och det är nog så fortfarande, gemeneman tänker nog på sopbil. Men på en annan nivå har man börjat inse att vi är en annan typ av epitet. Det är ett långsiktigt varumärkesarbete att få ett erkännande.
Vi kan mycket mer! Vi vill komma till att folk ringer oss och ber om hjälp. Det är dit vi är på väg nu. Här är det oerhört viktigt att se och förstå trender. De stora drakarna kommer först och det ger oss andra draghjälp. Goda exempel gör att andra vill kopiera. Med starkt varumärke skapar man tydlighet och trygghet.
Miljö- och Klimatportalen/Kris och Beredskap noterar: Nyckel nummer 9
Ragn-Sells går i front för det nödvändiga; cirkularitet!
– Alla pratar klimatfrågan och en hel del har förstått att det gäller att fokusera på cirkularitet för att lyckas, fortsätter Pär. Men man vet inte hur man ska göra.
Här vill vi komma in och positionera oss som den naturliga dialog- och samarbetspartnern.
Designers designar inte bara för användandet utan för ett evigt kretslopp. Material kommer förmodligen under en lång tid framåt (50-100 år?) behöva fasas ut. Då kommer förbränning att vara en helt vital lösning för att kunna återställa materialet till grundämnesnivå. Där är vi duktiga på att återföra resurserna från askan. Det ska INTE hamna på deponi. Cirkulärt tänkande är ett materialflöde som inte har något slut. Materialets värde bibehålls så länge som möjligt.
Miljö- och Klimatportalen/Kris och Beredskap noterar: Nyckel nummer 10
Deponi i framtiden kommer vara material vi behöver.
Pär fortsätter;
– Vi har 27 grundämnen som EU listat som helt vitala att vi värnar extra. Utan dem kan vi inte ställa om vår fossila ekonomi till icke fossil ekonomi och vår ekonomi i Europa kan drabbas hårt. Även om grundämnen finns tillgängliga idag kommer det bli en brist framöver, därför så måste vi se till att ta hand om dem och lagra dem istället. Vi driver därför på för att skapa stordriftsutvinning. Vi har exempelvis sedan 70-talet lagrat kalium (läs kaliumsalt som finns i maten och därmed också i våra sopor) och har samlat ihop sopor och lånat ut dem till kraftvärmeanläggningar som kör det som bränsle.
Ur den förbrända askan som bildas och fastnar i skorstenen (flygaska) finns kaliumet som vi lagrat och snart kan börja utvinna.
Cirkulär fabrik på gång – ”from ash to salt”
– Den så kallade flygaskan är i sig idag ett av de farligaste avfallen vi har.
Pär fortsätter;
– Nu har vi precis fattat beslut om en investering på 600 MSEK för att bygga den första cirkulära fabriken för flygaska i världen som kan börja processa detta på samma rationella nivå som gruvdriften. Det vill säga att man matar på med stora volymer för att kapa kostnader och där man i avancerade processer kommer kunna producera/utvinna kaliumet. Förbränning är i det här fallet en naturlig del för att kunna avgifta. Gifterna omhändertas och lagras för att i framtiden (vem vet) vara en resurs!?
Deponier förvandlas med andra ord till lager och avgiftningsenheter. Det här är ofantligt mycket mer kostnadseffektivt än att behöva börja leta kaliumatomer i vår avfallspåse. Det här kommer också bli ett typexempel på hur vi tar fram helt nya processer som också är ett samarbete mellan alla våra affärsben.
Framtida utmaningar: Vem ska börja sluta cirkeln?
– Idag har vi en linjär ekonomi så frågan blir, hur ska vi kröka linjen. Vem ska börja?
Linjära lösningar är idag billigare och det är alldeles för ofta som kunden då väljer den linjära istället för den cirkulära för att lagstiftningen eller skattesystemets ser ut så. Då blir frågan för oss – ska vi ge upp hela vår vinst/förlust för cirkulariteten? Eller ska vi vända oss till samhället som en tredje part som kanske kan ex. beskatta det dåliga linjära sättet och istället gynna det cirkulära. Det cirkulära kommer absolut på sikt bli det billigare alternativet för samhället, inget snack om saken, säger Pär bestämt. Idag gömmer vi undan våra miljöskulder i Östersjön och det kommer bli otroligt dyrt när den kommer behöva renas.
Ragn-Sells väntar inte utan driver samhällsdebatten och ser till att vara på platser där de kan påverka och få in sina innovationer. Ash to salt!
Miljö- och Klimatportalen/Kris och Beredskap noterar: Nyckel nummer 11
Lyft de goda exemplen mer och var lyhörd för kommande generation
– Vi måste blir bättre på att visa på nyttan med lyckade projekt och kanske till och med koppla nyttan till någon form av belöning. Ta exempelvis pantsystemet. Ser vi nyttan och förstår den så har vi lättare för att själva bidra. Får vi därtill en belöning så går det både snabbare och lättare. Vi har dessutom väldigt medvetna och smarta kommande generationer. De ställer frågor och ”köper” inte vad som helst. Konsumenttrycket är enormt kraftfullt och viktigt. Det har lett till att många branscher har fått tänka till och tänka om. Hur många hade för tio år sedan trott att hamburgerkedjorna idag säljer växtbaserade hamburgare?
Out of business?
Det handlar om att förstå vart samhället är på väg!
– Många företag är rädda idag för att det kommer ske så stora förändringar, i stor hastighet att de kommer vara ”out of business”, konstaterar Pär. Men det handlar ju om att ställa om sin affärsidé. Ha koll på våra utmaningar och de globala målen. En samhällsutmaning där det inte fungerar med kortsiktiga problemlösningar. Det handlar inte om, om du eller jag har rätt. Det handlar om vart samhället är på väg. Vi har 17 globala mål och 169 delmål. Vi ska inte ens fundera på om vi kommer att fixa det. Vi har inga alternativ. Ja, Sverige är bara 0,14% av världen men vi behöver skapa rörelser globalt och kan vara en katalysator för de goda exemplen. Bidra med lösningar och inte prata problem.
Miljö- och Klimatportalen/Kris och Beredskap noterar:
Pär slår symboliskt hela framgångsnyckelknippan i bordet av övertygelse.
Så vad kan du och jag göra för morgondagen?
Pär fångar upp frågan snabbt;
– Frågan om hållbarhet och miljö är ständigt hotad och skjuts åt sidan och fler saker kommer tyvärr att komma i vägen. Vi väljer idag politiker och statschefer som har kortsiktiga ekonomiska intressen. Nu är det istället mer än någonsin viktigt att vi väljer rätt politiker. Varje enskild medborgares röst kommer bli viktig framöver.
Vi ska lyfta fram och visa upp våra innovationer och se till att fokus hålls kvar på miljön och stärker politikerna att fatta hållbara beslut.
Miljö- och Klimatportalen/Kris och Beredskap noterar: Nyckel nummer 12
Gå före och lyft ditt varumärke!
Pär poängterar:
– Det finns fortfarande potential för företag som går före att lyfta sitt varumärke och få fart på det här. Själva samarbetar vi med dem som verkligen vill göra skillnad. Det är dem vi vill komma i kontakt med. Vi hjälper dem som vill göra mest. Vi vill prata med dem som är progressiva för vi har potential.
Miljö- och Klimatportalen/Kris och Beredskap noterar: Nyckel nummer 13
Ragn-Sells i Sverige
www.ragnsells.se
Erbjuder nyskapande och effektiva lösningar för att minimera, ta hand om och omvandla avfall till resurser.
Omsättning: 3582 MSEK (2018)
Antal anställda: 1507
Huvudkontor: Sollentuna
