Text: Maria Floxner, Miljö- och Klimatportalen/Kris & Beredskap
En grad låter inte så mycket eller…
Sommaren 2018. En sommar vi alla minns. Det var en skön och efterlängtad värme och vi njöt. Men med tiden, när regnet uteblev, torkan slog till, grödorna torkade och när betesdjuren saknade foder, kom obehaget krypande. Det fanns inte en fläkt eller AC-anläggning att uppbringa. Sjöar och vattendrag blev välbesökta tillhåll för människor och djur och samtalsämnet på kvällarna var ofta ”vädret” över en kokt korv med bröd under rådande grillförbud.
Det är 2020 nu. Australien brinner och människor flyr elden och hettan. Jag noterar för första gången under nyhetsrapporteringen ordet ”klimatflyktingar” och saknar ord när man också redogör att över en halv miljard djur beräknas ha avlidit i eldhaven.
Jag är orolig men optimist. Jag behöver reda ut begreppen och var vi står idag egentligen. Det är ju du och jag som formar framtiden här och nu.
Jag kontaktar Johan Kuylenstierna, vice ordförande i Klimatpolitiska rådet
– Om man ställer frågan till människor – hur mycket varmare tror du att sommaren 2018 var jämfört med andra somrar, så gissar de flesta på mellan 5–10 grader varmare än normalt. Men då kommer fakta och kanske en ordentlig insikt här. Sommaren 2018 (dvs juni-augusti) var ca 1,5 – 3,5 grader varmare än normalt i Sverige, säger Johan Kuylenstierna och fortsätter;
– När det gäller den globala uppvärmning som idag är ca 1 grad (2 grader i Sverige, då det av flera skäl blir högre närmare polerna) och där det mesta pekar mot att vi kommer få en uppvärmning som genererar ytterligare en grad i temperaturökning till 2 grader, så motsvarar det högst troligen 4 grader uppvärmning i Sverige.
Tänker vi då tillbaka på sommaren 2018, då det i de varmaste delarna i landet var 3,5 – 4 grader varmare än normalt så är några få grader väldigt mycket när det gäller ökning av medeltemperaturen, och inte minst hur vi upplever temperaturskillnaden.
Insikten för att komma till action / skapa handlingskraft
– Vi har en stor pedagogisk utmaning i att skapa förståelse och stärka insikterna om klimatförändringen genom att belysa med goda exempel. Den utmaningen kan vara en anledning till att vi inte fått den effekt och respons som vi kanske borde fått. Sommaren 2018 är därför ett bra exempel, pratar man om den så förstår och inser de flesta de möjliga konsekvenserna vid en ökning av medeltemperaturen. Insikten måste nå fram! Vi har också en pågående utarmning av ekosystem runt om på jorden. En alarmerande utarmning som kan ge skrämmande konsekvenser. Det är om möjligt ännu svårare att förklara på ett pedagogiskt sätt, och därmed svårare att skapa förståelse för. Allt hör ju ihop. Vi är alla en del av ett ekosystem. Men vi klarar att ta en utmaning. Vi har gjort det förut, säger Johan hoppfullt.
Fotograf: Mats Linde
Johan Kuylenstierna
Adjungerad professor Stockholms universitet
vice ordförande i Klimatpolitiska rådet
Johan har erfarenhet av internationellt policyarbete vid Världsmeteorologiska Organisationen i Genève, avdelningen för hållbar utveckling (CSD) vid FN: s huvudkontor i New York och från FNS jordbruks- och livsmedelsorganisation (FAO) i Rom.
Han har även varit VD för Stockholm Environment Institute, arbetat som konsult och varit projektledare på Stockholm International Water Institute.
Hans arbete har fokuserat främst på frågor om vatten och klimatförändringar ur ett mer politiskt- och förvaltningsperspektiv. Han arbetade i nära samarbete med regeringar, internationella organisationer samt icke-statliga organisationer, akademiska miljöer och affärsmiljöer.
Idag är han styrelseledamot i bland annat Sveaskog, Göteborgs universitet och Axfoundation och han driver också eget bolag där han är en aktiv föreläsare med uppdrag över hela Sverige. Han är också Klimatprofil på TV4.
Därför är engagemanget så viktigt
Det slår mig under vår pratstund, att trots det tunga och komplexa samtalsämnet, noterar jag Johans engagemang och positiva inställning när han pratar om framtiden och de möjligheter vi har att påverka en negativ klimatutveckling. Johan fortsätter;
– Vi står inför en av våra största globala satsningar någonsin, en energi- och systemomställning där målet är 100 % förnybar energi. Med andra ord ett långsiktigt och hållbart system fullt med möjligheter! Tillgången till energi är en huvudnyckel till vårt välstånd och samhällets utveckling där vilken form av energi nu också spelar roll för jordens fortlevnad. Ska klimat- och energiomställningen få ännu mer fart och fungera måste hela samhället ställa upp, du som individ, medborgare, staden, landet, EU… för allt hänger ihop. Om vi fokuserar på individen och människan och undviker att hålla diskussionerna för abstrakt, blir det lättare att hämta hem frågan och skapa engagemang hos alla.
Med stöd av ett starkt engagemang vågar våra politiker fatta de beslut som krävs. I klimat- och energiomställningsfrågan behöver vi en politik som vågar fatta långsiktiga beslut. Kan vi få till en enad samsyn och visa på vårt engagemang då kan vi också driva på i politiken, att politikerna gör det de ska och fattar de beslut som krävs. Nu.
Allt Du gör är viktigt och Du kan påverka i alla Dina beslut
– Vi som människor har svårt att förhålla oss till tid och i de här sammanhangen är vi alldeles för mycket nutidsorienterade. Det gör inte det hela lättare när vi ska fatta beslut och ställa om i något som berör en ibland avlägsen framtid. Det är dock viktigt att som individ vara engagerad och informerad, att i stora drag försöka förstå vad den här frågan handlar om och att fatta sina egna beslut baserat på fakta och värderingar. Lika viktigt som att man är aktiv i demokratin och röstar. Att man trycker på våra politiker – oavsett politisk tillhörighet – att frågan ska drivas. (Sen kanske man har olika åsikter hur den ska drivas med skatter, marknad osv)
Så, vilket samhälle och utveckling vill du som individ ha? Vilken bil använder du? Vilken mat handlar du? Hur mycket och vad köper du och vad slänger du? Någonstans måste du bestämma dig för vad du tycker är rimligt för dig att göra och hur mycket vi sedan ska låta politiken gå in och styra.
Johan drar ett snabbt exempel på hur svårt det är att idag gå in i en mataffär där man måste läsa sig till på alla skyltar och märkningar för att kunna göra ett bra val.
– Det ska inte behöva vara så. Man ska kunna gå in i en affär och handla och veta att här är varorna schyssta och schysst producerade ur alla perspektiv.
Här måste vi, liksom i flera viktiga beslutspunkter, göra det enkelt för oss som individer och konsumenter att fatta våra beslut och göra enkla val.
Företagens möjlighet till påverkan
– Idag arbetar de stora företagen och framför allt industrin, mycket och fortlöpande med hållbarhetsfrågor och hur man ska klara en omställning.
Tar vi den stora massan SME-företag så jobbar de i många fall som leverantörer mot större företag där de är en del av en värdekedja. Med full respekt för att det är svårt och att med begränsade resurser mana på ett bredare hållbarhetsarbete, men här kan man driva ett systematiskt arbete och föra en dialog i kedjan, där man försöker bena ut hur man kan jobba och bidra och som stärker arbetet i rätt riktning.
Vi har haft bråttom förut och klarat det
– På 70-talet hade vi oljekrisen och då blev det bråttom när vi insåg att vi satt i knät på oljeproducenterna. På tio år ställde vi om väldigt stora delar av energisektorn såväl inom industrin som i våra städer och inte minst med fjärrvärme. Vi har aldrig haft större utsläppsminskningar än vad vi hade under den perioden. Där och då fick vi snabbt fram politiska beslut som drev på systemomställningen, drivet av ekonomi och geopolitik.
Egentligen gäller samma sak nu. Vi har bråttom med omställningen. Det handlar om klimat och miljö men även ekonomi och geopolitik.
Vi är på väg åt rätt håll men saknar besluten
– Det finns redan teknik och vi har redan en industri som säger att de kan leverera på den tekniken.
Exempelvis elektrifiering av transporter och tunga lastbilar och att de kan gå på biobränsle i en övergångsfas. Vi har en stålindustri som är beredd att ställa om.
De här systemen vi håller på att bygga upp nu, har förutsättningar för att faktiskt skapa ett samhälle där energi dessutom finns i oändliga mängder i oändlig tid.
Men det är bråttom. Vi måste få fram rätt politiska beslut som leder till den typen av systemomställningar som vi behöver i samhället så vi inte hamnar i någon form av osäkerhet och i oklarheter där det blir politik och maktspel; Kommer vi ha tillräckligt mycket elektricitet? Kommer vi kunna hålla den effekt vi behöver i våra elnät?
Det här handlar om teknik och infrastruktur, men kanske framför allt tydligt ledarskap!
Johan drar ytterligare ett exempel och en fundering…
Elektrifiering en räddning för glesbygden
– Jag läste en artikel om glesbygdens stora utmaningar i Sverige. I ett samhälle i norra Sverige hade man kämpat hårt för att få behålla en bensinmack.
Tänk om vi har elektrifiering…Bättre batterier med längre räckvidd, man laddar hemma, inte beroende av bensinmackar längre. El finns överallt! Betydligt lättare att transportera än olja och bensin och man slipper att sitta i knät på Ryssland eller Saudiarabien eller hamna i något slags pseudo-bråk mellan landsort och stad…
Det skulle mer handla om paketeringsinnovation och utveckling…
Så, vart står vi idag
– Även om klimatsystem är komplexa så är trenden viktig att förstå. Vi människor har påverkat komplexa system och som fått konsekvenser som är allvarliga. FN:s klimatpanel har genom att de använder sannolikhetsprincipen ändå kunnat konstatera med 97% sannolikhet, att temperaturen har stigit pga. människans utsläpp (Det finns alltid en liten felmarginal huruvida man missar några viktiga parametrar). Den här höjningen är en avvikelse från hur det borde ha sett ut om man har bra koll på naturliga faktorer, säger Johan och fortsätter;
– FN säger, och utifrån de projektioner man har gjort, att vi idag har en global uppvärmning som har orsakats av människan med ca 1 grad och sen 1880. Det är till 97% kopplat till människans påverkan och den förstärkta växthuseffekt det genererat genom utsläpp av växthusgaser. Koldioxid, lustgas och metan är fysikaliska växthusgaser. När halten av gaserna ökar i atmosfären så ökar också atmosfärens förmåga att kvarhålla värme.
Tipping points*
– Om vår påverkan på klimatet ändrar storskaliga system på jorden då är det alarmerande för då riskerar effekterna att bli mycket stora! Tyvärr finns det fortfarande betydande osäkerheter om exakt hur och var detta kommer att spela ut och detta används av vissa krafter till att motivera att vi ska vänta med att fatta mer långt gående politiska beslut för en snabb utfasning av fossila bränslen.
Man väntar. Jag tycker snarare att vi ska vända på bevisföringen och även tillämpa FN:s försiktighetsprincip mycket mer än vad vi gör idag. Det gjorde vi tidigare när det gällde tex ozonskiktets uttunning trots att vi inte hade alla vetenskapliga svar. Där kom vi fram till att konsekvenserna av ett uttunnat ozonskikt är så allvarliga att vi inte kan ta risken och därför måste agera kraftfullt.
Det är egentligen här klimatfrågan befinner sig idag.
Vi äger utmaningen
– Vi äger utmaningen och det finns många goda skäl att anta den. Nu börjar vi dessutom observera, att vi högst troligen påverkar så stora system att det riskerar få ofantliga konsekvenser för våra samhällen och livet på jorden. Då måste vi agera kraftfullt, här och nu.
Alarmerande just nu
– Något som är alarmerande just nu är den biologiska mångfalden*.
Klimatfrågan är kopplad till den biologiska mångfalden och den utarmning vi ser på många håll är väldigt, väldigt allvarlig. Den stora utarmning vi ser i stora delar av världen och vad som händer ex. med insektspopulationen i Europa är alarmerande. Men samtidigt är det många faktorer som påverkar, hur vi brukar marken och skogen, hur vi använder kemikalier och bygger våra samhällen. Allt hänger samman.
Förlorade arter och ekosystem blir nästan en ännu mer existentiell fråga för mig än klimatförändringar. Vår klimatpåverkan kommer vi att kunna lösa. Men förlorar vi arter… så är det ännu mer absolut.
Jag drar lite efter andan när jag märker hur Johan allt mer med eftertryck väljer tunga och starka ord för att nå ut med sitt budskap. Tipping points är något han själv känner stor oro inför…
– Om klimatförändringarna idag betyder att Grönlandsisen inom några generationer smälter och att världshaven då stiger med kanske 6 meter – ja, då är det allvarligt.
Bara det faktum att vi har tydliga signaler i den riktningen, även om det finns osäkerhet och vi talar om komplexa system, så anser jag att bara risken är så allvarlig att det motiverar politiskt agerande. Det är olyckligt att bevisbördan fortfarande ligger så mycket på vetenskapen.
Jag menar att vetenskapen är och har länge varit tydlig nog – att man idag ska tillämpa Försiktighetsprincipen. Vi har inte råd att chansa längre!
Vad vi behöver idag är mer ledarskap och politik för en positiv omställning som stärker välfärden.
Om vi får en växande antirörelse som är kopplad till populism och mot det politiska etablissemang där politiker i sin tur utnyttjar människors frustration och även använder klimatfrågan – då finns risken för en anti-rörelse mot klimatomställning.
Vi klarar utmaningen
– Vi måste därför förstå och ta in de sociala dimensionerna mycket mer i diskussionerna gällande omställningen och skapa en positiv framtidsvision. Att omställningen faktiskt i praktiken kan innebära att vi bygger bort problem och skapar möjligheter för utveckling; nya företag och arbetstillfällen, att klimatomställningen är en energiomställning som kan stärka Sverige och EU och göra oss mer konkurrenskraftiga när hela världen efterfrågar ny teknik och nya lösningar.
Att enbart fokusera på problem och skam kommer inte leda någonstans.
Här gäller att lyfta utmaningen i en positiv bemärkelse. Att visa på konkreta lösningar och vilka positiva möjligheter som faktiskt finns. Redan idag.
Världen kan inte vänta och ditt engagemang är jätteviktigt.
Vi är alla en del av ett gemensamt ekosystem.
* Tipping point/Tröskeleffekten – När hela system mer eller mindre oåterkalleligt, trillar över i ett helt nytt tillstånd.
* Biologisk mångfald – Ett samlingsbegrepp som omfattar all den variation inom arter, mellan arter och livsmiljöer som finns på jorden.
FAKTA
Väder och klimat – normal medeltemperatur.
När man säger ”avvikelser från en global medeltemperatur” har man lagt in vad som är ett normalt värde. Så först måste vi reda ut;
Vad är en medeltemperatur?
Vad är normalt?
Inom världsmeteorologorganisationen har man kommit överens om den formella definitionen där man använder sig av, och mäter mot, 30-års intervaller.
En intervall var 1931–1960 nästa var 1961–1990 (som man mäter mot idag) och vi kommer få en ny period år 2021 som är perioden 1991–2020. Dock används ofta andra perioder att jämföra med vilket kan vara förvirrande. Det är alltid viktigt att hålla koll på statistiken!
När man mäter mot en normalperiod så kommer, i och med att normalperioden inte är konstant, den ”normala medeltemperaturen” att förändas.
Exempel
Om vi säger att vi i år (2020) får en sommar som är något varmare än normalt, då säger vi det i relation till vad som hade varit en normal sommarmedeltemperatur under perioden 1961–1990. Låt oss säga att vi får en exakt likadan sommar 2021. Då kommer den att jämföras med den nya perioden 1991–2020, som har varit en varmare period jämfört med den tidigare (1961-1990). Då kan sommaren 2021 istället bli något kallare än normalt, trots att den är exakt lika med sommaren 2020.
Det gäller alltså att förstå den grundläggande statistiken när man pratar om temperatur och avvikelser i temperatur och hur man mäter och förhåller sig till normalperioder.
Att avvika och mäta mot andra normalperioder
Problemet är att många avviker från internationella överenskommelsen. En del länder tycker att det har varit så pass stora förändringar den senaste tiden och har därför börjat mäta mot andra normalperioder tex 1980–2010. I vissa fall där man har kortare mätserier lägger man också in en annan normalperiod, tex satellitmätningar. Vi har också vissa länder som har börjat använda båda systemen, den formellt riktiga och andra system, vilket man kan se i Sverige också.
Viktigt är dock, ser du en statistik, ett diagram eller en kurva över statistik gällande temperatur och avvikelser, måste du kolla var ifrån den kommer och ställa frågan vad är då det normala egentligen. Det gäller hela tiden att vara medveten om vad man mäter emot när man säger att man har avvikelse.
Faktiska temperaturförändringar
Johan tycker det är bättre att visa den faktiska temperaturförändringen – hur medeltemperaturen har förändrats över en tidperiod. Tittar man på Sverige från 1880 fram tills idag, har medeltemperaturen stigit med ungefär 2 grader och den globala medeltemperaturen har stigit ungefär med ungefär 1 grad.
Det är en faktisk medeltemperaturförändring och inte en avvikelse från ett normalvärde.
Det finns egentligen inget normalläge när det gäller väder och klimat.
Det mittersta finns inte. Det är en aggregation av en massa olika data.
Väder är kaotiskt och varierar mycket; sedan varierar det inom vissa gränser (som även de kan förändras, tex när vi får istider) och det är avvikelser från dessa som innebär att vi har en klimatförändring.
Nu ser man att från ungefär mitten av 1990-talet och sedan 1880, har medeltemperaturen hela tiden legat högre än vad den gjort under hela tiden före, dvs en lång period där medeltemperaturen legat högre än vad som har varit normalt sett ur ett långt perspektiv Det är därmed en avvikelse kan man säga.
Andra beräkningar och människans påverkan
Med hjälp av de här modellerna kan man också titta på, vad borde temperaturen vara om man tittar på alla naturliga klimatfaktorer, och inte på vad som är antropogena effekter (påverkan av människan, ex växthusgaser). Då har man kunnat visa på att ”så här” borde det sett ut och så här borde temperaturen ungefär varierat de senaste 50 åren. Jämför man den typen av projektion och mätningar med den faktiska temperaturen, kan man se att mycket av den temperaturhöjning som vi ser har förstärkts av att vi har en mänsklig påverkan på växthuseffekten, genom våra utsläpp av växthusgaser.